Nu ökar vi våra naturbetesmarker

Naturbetesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker. För att behålla sin mångfald av växter och djur, måste de betas. Därför har vi sen 2019 samarbetet med WWF för att restaurera naturbetesmarker och öka tillgången på certifierat naturbeteskött.

Mellan 2019 och 2021 restaurerades 360 hektar naturbetesmarker i Uppland, Södermanland och Östergötland. Målet är att ytterligare restaurera 300 hektar mellan 2022 och 2025. Projektet kommer också att sprida kunskap om biologisk mångfald och naturbeteskött genom filmer och vandringsleder med skyltar.

Efterfråga certifierat naturbeteskött i butik

Certifierat naturbeteskött finns idag i många Coop-butiker. Tillgången är begränsad, men ökar. Köttet finns även på gårdar som själva säljer köttlådor eller i lokala gårdsbutiker. Så fråga efter certifierat naturbeteskött i din butik och visa att det finns en efterfrågan!

Köttet från betande djur är inte bara av hög kvalitet – det har också bidragit till att bevara den biologiska mångfalden och hålla landskapet öppet. Detta ger naturbeteskött ett viktigt mervärde.

Läs mer här.

Bra för biologisk mångfald

Med naturbetesmarker menas naturliga gräsmarker som aldrig har gödslats eller plöjts av människor. Här är det istället betesdjuren som sköter marken. Tack vare deras arbete trivs många olika arter i naturbetesmarkerna, vilket är bra för den biologiska mångfalden. Dessutom håller naturbetesmarkerna landskapet öppet och levande vilket gör jordbrukslandskapet mycket mer varierat. Beroende på var de finns och vilka träd som växer i hagarna brukar man skilja på strandängar, allvarsbeten, ek- och björkhagar.

– Nötkreatur är särskilt bra på att beta. Får kan vara lite petiga med vad de äter och hästar kan ge sig på träd. När korna betar skapar de en ”störning” som är synnerligen bra för artrikedomen, säger Ola Jennersten som är expert inom biologisk mångfald på WWF.

Naturbeteskött

Naturbeteskött kommer från ungko, kviga eller stut som under betessäsongen till största del betar i naturbetesmarker. Naturbeteskött är ett av få köttslag som får grönt ljus i WWF:s köttguide, vilket betyder att det är bästa valet för köttätare.

• Naturbeteskött är kött från djur som gått på naturbete, det vill säga permanenta gräsmarker som inte sås in, gödslas eller bearbetas. De ska inte ha plöjts på mer än 20 år men ofta handlar det om flera hundra år.
• Minst hälften av gårdens betesmarker ska vara naturbetesmark.
• Korna ska gå ute hela betesperioden och beta minst halva. Vinterfodret ska vara grovfoderbaserat, utan importerade proteingrödor (t ex soja).
• Köttet kommer från kvigor, stutar och kor.
• Köttet ska möras minst två veckor innan det når konsumenten.
• Naturbetesmarker i sjö- och kustnära lägen fångar upp näringsläckage från omkringliggande åkermark och hjälper till att minska övergödningen av Östersjön. De är ofta viktiga rastplatser för flyttande fåglar.
• Naturbetesmarker är så artrika att de kan jämföras med regnskogen. Naturbetesmarker är också våra äldsta kulturmarker med spår av förfäders odlingsmöda i form av gamla stenmurar, odlingsrösen och hamlade träd (skötselsteknik för lövträd).

Källa: WWF och Naturbeteskött i Sverige.

Gynnar rödlistade arter

Alla Evert Taubes blommor – gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol – gynnas av betet, och det gör även många rödlistade arter. I Roslagen finns till exempel den mycket sällsynta och rödlistade mnemosynefjärilen som är helt beroende av naturbetesmarker och den nunneört som växer där. Insekterna och växterna lever i ett samspel som, om det sätts ur spel, kan påverka hela vårt ekosystem.

Mnemosynefjärilen finns idag bara i Medelpad, Roslagen och i Blekinges kustland.

Särskilt entusiastisk blir Ola Jennersten när han beskriver de vackert guldfärgade dyngfl ugorna som lever av komockorna. Även de spelar en viktig roll för artrikedomen i naturbetesmarken.

– Kodynga är inte bara skit! Över 400 insektsarter, framförallt skalbaggar och flugor, har sin livsmiljö i dyngan och de gör väldig nytta när de bryter ner dyngan, och som mat för fåglar och fladdermöss.

Och inte nog med det. Naturbetesmarkerna bidrar även till flera av Sveriges miljökvalitetsmål (levande odlingslandskap, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv) och till FN:s globala mål nummer 15, Ekosystem och biologisk mångfald, som bland annat handlar om att skydda ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald.