Nu avgörs om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska bidra till ökad hållbarhet. Flera livsmedelsföretag har gått ihop tillsammans med Världsnaturfonden WWF i en debattartikel där de vill se nya miljöersättningar för biologisk mångfald, proteingrödor och miljöcertifierade lantbruk. Men vad vill svenska politiker?
Reformen av EU:s jordbrukspolitik, CAP, befinner sig i en intensiv slutfas av politiska förhandlingar, både på EU-nivå och nationellt. En av de stora nyheterna är att mellan 20 och 30 procent av lantbrukarnas inkomststöd ska avsättas till 1-åriga miljö- och klimatersättningar. Detta är något av ett systemskifte, förutsatt att åtgärderna blir träffsäkra och levererar verklig miljö- och klimatnytta.
Här har varje medlemsland ett stort ansvar att undvika greenwashing och ta chansen att designa lokalt anpassade, effektiva åtgärder. För svensk del handlar det om cirka 1,5–2 miljarder per år för nya 1-åriga miljö- och klimatersättningar.
Dessvärre lyser den politiska debatten om hur dessa pengar ska användas med sin frånvaro, trots att konkreta förslag nu tas fram i tät korrespondens mellan Jordbruksverket och näringsdepartementet. Vad vill regeringen och samarbetspartierna? Vad vill oppositionen? Som representanter för några av Sveriges största livsmedelsföretag och Världsnaturfonden WWF vet vi att svenska konsumenter efterfrågar hållbara livsmedel från svenska bönder, och det gäller både växtbaserad mat och kött från betande djur.
För att stärka konkurrenskraften hos svenska jordbruksföretag som gör nytta för biologisk mångfald, klimat och djurvälfärd vill vi därför att följande nya miljöersättningar införs i den strategiska planen för jordbruket som regeringen ska skicka in till Kommissionen för godkännande:
Strukturomvandlingen inom jordbruket har lett till större och mer intensivt brukade åkrar. Åkerlandskapet lider akut brist på blommor och insekter. Jordbruksverket har därför tagit fram ett förslag på en miljöersättning för odling av nektar- och pollenrika blommor, som kan ge mat och skydd åt pollinatörer och andra småkryp.
Vi är positiva till förslaget, men vill se ett ännu bredare stöd för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Lärkrutor (osådda rutor i spannmålsodlingen) där sånglärkan och andra fåglar kan födosöka, skalbaggsåsar (upphöjda jordvallar mitt i fältet) där naturliga fiender till skadeinsekter kan övervintra och skötsel av andra småbiotoper som odlingsrösen, stenmurar och åkerholmar bör också stödjas i kommande CAP, gärna tillsammans med en skötselplan för gårdens biologiska mångfald.
Ökad produktion av proteingrödor för foder och humankonsumtion minskar beroendet av import av soja och stärker beredskapen i vårt livsmedelssystem. Svenskproducerade linser och bönor som processats i Sverige ger också betydligt lägre klimatavtryck än importerade, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet. Sverige bör därför utnyttja möjligheten att stimulera inhemsk produktion av baljväxter och andra proteingrödor (oljeväxter, lin etcetera) inom kommande CAP som en 1-årig miljöersättning.
Investerings- och innovationsstöd bör också användas för att utveckla hantering och förädling. Förslagen ligger i linje med EU-parlamentets strategi för främjande av proteingrödor och Kommissionens rapport om proteingrödor.
Ge en ersättning till jordbruksföretag som är certifierade i enlighet med Svenskt sigill naturbeteskött och Svenskt sigill klimatcertifierad för att premiera lantbruk som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Märkningen Svenskt sigill naturbeteskött garanterar att köttet kommer från djur som betat artrika naturbetesmarker. Merparten av odlingslandskapets rödlistade arter finns i de blomrika gräsmarkerna, och med fler certifierade naturbetesbönder kan handeln enklare erbjuda ett hållbart alternativ till konsumenter som vill få det att blomma, surra och kvittra i hagarna. Svenskt sigill klimatcertifierad garanterar ett ambitiöst arbete för att minska klimatpåverkan. Bland annat skriver lantbruksföretag under på att fasa ut fossil energianvändning och fossila drivmedel till år 2028.
I Sverige föds cirka 150 000 tjurar upp på stall, utan att någonsin få komma ut och beta. Djurvälfärdslagstiftningen som ger kor rätt till bete omfattar inte handjur av nötkreatur. Genom en 1-årig miljö- och djurvälfärdsersättning till stutar (kastrerade tjurar) som får beta mår både djuren och miljön bättre. Ett villkor är att stutarna får beta halva säsongen på naturbetesmarker, Sveriges mest artrika miljö.
Utöver dessa nya miljöersättningar vill vi att ekologisk produktion går stärkt ur reformen, och att vallodling och andra odlingsåtgärder som ökar kolinlagringen premieras. Vi förutsätter att politikerna i de förhandlingar som nu inleds ser till att våra mest hållbara produktionsmodeller gynnas och att jordbrukssektorn som helhet tillförs tillräckligt med resurser. Regeringen behöver fortsatt skjuta till mer pengar (öka den nationella medfinansieringen) för att kompensera för en minskad CAP-budget på grund av Brexit.
Åsa Domeij Hållbarhetschef, Axfood
Charlotta Szczepanowski Chef, Hållbarhet och kvalitet, Coop
AnnaLena Norrman Hållbarhetschef, Martin & Servera
Agneta Påander Hållbarhetsdirektör, Orkla Foods Sverige
Jenny Jewert Expert hållbart jordbruk, Världsnaturfonden WWF
Publicerad: 2021-04-08