Svenskars inställning till genomredigering inom växtförädling
Konsumentföreningen Stockholm har sedan 1998 undersökt medlemmarnas attityder kring GMO och genteknik. 2017 genomförde vi en undersökning på vad svenska folket tyckte i frågan. 2022 presenterade Gentekniknämnden och Sveriges Lantbruksuniversitet en rapport i samma ämne. Frågeställningarna skiljer sig en aning från de frågor vi valde att ställa, men några tydliga trender kan ändå fastställas.
- Svenskarnas kunskaper om genetik och genteknik är fortsatt låga.
- De som anser sig ha kunskaper om genetik och genteknik är mer positivt inställda i ämnet.
- De grupper i Sverige som är mest positivt inställda till genomredigering inom växtförädling är män, unga, högutbildade, personer med en hög hushållsinkomst och de som känner till gensaxar sedan tidigare.
- Om syftet med att använda genomredigering inom växtförädling är samhällsfrämjande, är en klar majoritet av svenskarna fortsatt positivt inställda.
- Det är fortsatt viktigt för svenskarna att livsmedel tydligt märks om de innehåller en gröda som förädlats med klassisk genetisk modifiering, genomredigering eller traditionell mutationsförädling.
- Betydligt fler känner nu till gensaxar jämfört med 2017. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelades 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9 och har ökat på kännedomen om tekniken.
- Majoriteten av svenskarna är fortfarande i någon grad oroade över vilka konsekvenser användningen av gensaxar inom växtförädling kan få på hälsa och miljö.
Rapporten avslutas med en faktaintroduktion till genteknik i syfte att öka på allmänhetens kunskaper i ämnet, precis som vår rapport från 2017.
Du ladda ned och läsa rapporten på Gentekniknämndens webbsida.
