Tillsammans är det möjligt att skapa förändring. Under sex års tid har vi samarbetat med WWF för att stärka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och öka tillgången på svenskt certifierat naturbeteskött i butik.
Totalt har mer än 700 hektar naturbetesmarker återskapats. I Uppland och Södermanland har ekhagar, skogsbeten, strandängar och artrika åkerholmar öppnats upp för bete och nya stängsel kommit på plats. Arealen värdefulla marker som används i matproduktionen har ökat och landskapet blivit vackrare. I vårt gemensamma projekt har vi lyft ett marknadsbaserat styrmedel som innebär att lantbrukare får bättre betalt för att producera det hållbara naturbetesköttet.
Sedan lanseringen 2019 har volymen av Coop Naturbeteskött, som bygger på certifieringen Svenskt Sigill, fyrfaldigats liksom antalet gårdar med certifierad naturbetesproduktion. En verklig framgångssaga.
Ladda ned och läs projektets slutrapport.
Efterfråga certifierat naturbeteskött i butik
Certifierat naturbeteskött finns idag i många Coop-butiker. Tillgången är begränsad, men ökar. Köttet finns även på gårdar som själva säljer köttlådor eller i lokala gårdsbutiker. Så fråga efter certifierat naturbeteskött i din butik och visa att det finns en efterfrågan!
Köttet från betande djur är inte bara av hög kvalitet – det har också bidragit till att bevara den biologiska mångfalden och hålla landskapet öppet. Detta ger naturbeteskött ett viktigt mervärde.
Upptäck natur och biologisk mångfald längs tre vandringsleder
Vandra genom restaurerade marker och möt både historia och rik biologisk mångfald. Längs stigarna kan du slå dig ner vid en rastplats och lära dig mer om naturen du rör dig i.
Östergötland – Ugglebo, Malexander
Vid Ugglebo, Malexanders äldsta gård, finns restaurerade gamla betesmarker med urgamla träd, örter, insekter och mängder av fåglar tillsammans med betesdjuren som håller markerna öppna.
Sörmland – Käringboda
Ett omväxlande landskap med naturbetesmarker, smala åkrar, berg och dalar med bördig skogsmark. Längs vägen kan du njuta av vackra hagar, ängsmarker och ett unikt eklandskap. Vid Rassa lada finns en rastplats.
Uppland – Örskär
Vandra med utsikt mot havet och längs blomrika strandängar. Vackert skärgårdslandskap med strandskogar, blommor, fjärilar och fåglar – har du tur kan du höra den sällsynta gölgrodan spela i början av juni. Flera sittbänkar längs vägen, och rastplats vid Alarängsviken och Maren.
Bra för biologisk mångfald
Med naturbetesmarker menas naturliga gräsmarker som aldrig har gödslats eller plöjts av människor. Här är det istället betesdjuren som sköter marken. Tack vare deras arbete trivs många olika arter i naturbetesmarkerna, vilket är bra för den biologiska mångfalden. Dessutom håller naturbetesmarkerna landskapet öppet och levande vilket gör jordbrukslandskapet mycket mer varierat. Beroende på var de finns och vilka träd som växer i hagarna brukar man skilja på strandängar, allvarsbeten, ek- och björkhagar.
– Nötkreatur är särskilt bra på att beta. Får kan vara lite petiga med vad de äter och hästar kan ge sig på träd. När korna betar skapar de en ”störning” som är synnerligen bra för artrikedomen, säger Ola Jennersten som är expert inom biologisk mångfald på WWF.
Naturbeteskött
Naturbeteskött kommer från ungko, kviga eller stut som under betessäsongen till största del betar i naturbetesmarker. Naturbeteskött är ett av få köttslag som får grönt ljus i WWF:s köttguide, vilket betyder att det är bästa valet för köttätare.
- Naturbeteskött är kött från djur som gått på naturbete, det vill säga permanenta gräsmarker som inte sås in, gödslas eller bearbetas. De ska inte ha plöjts på mer än 20 år men ofta handlar det om flera hundra år.
- Minst hälften av gårdens betesmarker ska vara naturbetesmark.
- Korna ska gå ute hela betesperioden och beta minst halva. Vinterfodret ska vara grovfoderbaserat, utan importerade proteingrödor (t ex soja).
- Köttet kommer från kvigor, stutar och kor.
- Styckningsdetaljerna möras minst två veckor innan det når konsumenten.
- Naturbetesmarker i sjö- och kustnära lägen fångar upp näringsläckage från omkringliggande åkermark och hjälper till att minska övergödningen av Östersjön. De är ofta viktiga rastplatser för flyttande fåglar.
- Naturbetesmarker är så artrika att de kan jämföras med regnskogen. Naturbetesmarker är också våra äldsta kulturmarker med spår av förfäders odlingsmöda i form av gamla stenmurar, odlingsrösen och hamlade träd (skötselsteknik för lövträd).
Källa: WWF och Naturbeteskött i Sverige.
Gynnar rödlistade arter
Alla Evert Taubes blommor – gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol – gynnas av betet, och det gör även många rödlistade arter. I Roslagen finns till exempel den mycket sällsynta och rödlistade mnemosynefjärilen som är helt beroende av naturbetesmarker och den nunneört som växer där. Insekterna och växterna lever i ett samspel som, om det sätts ur spel, kan påverka hela vårt ekosystem.
Mnemosynefjärilen finns idag bara i Medelpad, Roslagen och i Blekinges kustland.
Särskilt entusiastisk blir Ola Jennersten när han beskriver de vackert guldfärgade dyngfl ugorna som lever av komockorna. Även de spelar en viktig roll för artrikedomen i naturbetesmarken.
– Kodynga är inte bara skit! Över 400 insektsarter, framförallt skalbaggar och flugor, har sin livsmiljö i dyngan och de gör väldig nytta när de bryter ner dyngan, och som mat för fåglar och fladdermöss.
Och inte nog med det. Naturbetesmarkerna bidrar även till flera av Sveriges miljökvalitetsmål (levande odlingslandskap, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv) och till FN:s globala mål nummer 15, Ekosystem och biologisk mångfald, som bland annat handlar om att skydda ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald.
